Bidkälla/Image source: Shutterstock/Mike Mareen

Så har den ukrainska offensiven börjat. Startskottet för offensiven råkade (?) sammanfalla med årsdagen av landstigningen i Normandie. Då som nu samlade den fria världen krafter för att slå tillbaka en brutal angripare och befria ockuperade områden. Då som nu lyddede angripande styrkorna under en brutal diktator som spärrar in inhemska kritiker i läger och fängelser. Listan på liknelser hade kunnat bli ännu längre.

Det finns också väsentliga skillnader. Den första och viktigaste är att idag är det bara ukrainska soldater som slåss vid fronten. Andra länder har skickat sina vapen och utrustning, har hjälpt med att utbilda ukrainare och delar med sig av livsviktiga underrättelser men inte skickat några styrkor dit.

På ett sett påminner kriget den inledande fasen under andra världskriget då polackerna i september 1939 fick ensamt möta angriparna med starkt men endast moraliskt stöd från sina allierade i Väst. Till skillnad från dagens ukrainare blev polacker slagna innan några vapenleveranser kunde nå landet.

Idag är det den ukrainska medborgararmén ZSU (ukrainska: ЗСУ) som slåss mot de ryska angriparna. Utländska soldater finns här endast som frivilliga.

Och nu har den efterlängtade ukrainska offensiven börjat. Många bedömare menar att det Ukrainas enda chans att besegra den ryska angripararmén och befria landet helt eller delvist. Den allmänna opinionen i Väst tröttnar långsamt men säkert på kriget. Det höjs fler röster som efterfrågar fredsförhandlingar. Nästa år är det val i USA och den sittande presidenten skulle säkert föredra att slippa handskas med en fortgående konflikt med amerikanska vapen i Ukraina. I startgroparna väntar dessutom det mycket stabila geniet, Trump som redan deklarerat att han skulle avsluta kriget på en dag. Förmodligen genom att ringa Putin och lova att stoppa all hjälp till Ukraina.

För ukrainare är det alltså nu eller aldrig. Därför har man varit väldigt noga att förbereda sig så bra som möjligt, inte börja för tidigt och sumpa sina chanser. De blodiga striderna i Bachmut hade uppenbarligen till uppgift att vinna så mycket tid för förberedelser som möjligt.

Hur kommer den ukrainska offensiven att utvecklas? Kommer man lyckas att tvinga ryssarna till ett för de otroligt svårt manöverkrig? Kan Ukraina slå ut de ryska styrkorna i landet?
Kommer man avskära Krim? Kanske rent av inta halvön? Ta tillbaka de ockuperade områden kring Donetsk och Luhansk?

Frågor är många, ingen, bokstavligen ingen vet svaret. Inte än i alla fall.

Vad vi kan göra i nuläget är bara gissa och spekulera. Så tänker jag försöka mig på en gissning baserad på just nu tillgängliga uppgifter i medierna. Jag ska utgå från en artikel dagens (6/6 2023) La Repubblica, E il D-Day di Zelensky.

I artikeln analyserar man inkommande uppgifter o ukrainska framryckningar på flera håll längs den drygt 1000 kilometerlånga fronten. Det verkar som att ukrainare testar sig fram och försöker hitta svaga punkter i ryska försvarslinjer, dvs samma taktik som den ryska sidan har använt sig i flera månader. Skillnaden lär ligga i hur dessa försöksanfall genomförs.

De ryska anfallen var oftast illa planerade, och bestod i infanterianfall saknade ofta saknade samordnat understöd av andra vapenslag. Man skickade fram soldater till fots mot en ganska säker död och försökte se varifrån skotten som mejade ner dem kom, för att senare slå till mot skyttenästen med artilleri. Det är ungefär samma sätt att kriga på som tillämpades i Sovjet under andra världskriget. Både då och nu innebär det fruktansvärda förluster för den egna sidan. Varken då och nu verkar ledningen bry sig särskilt mycket om förlusterna, så länge dessa kan kompenseras med nya rekryter.

Ukrainare däremot är, med sin betydlig mindre befolkning, hänvisade till annan taktik. Här kommer förhoppningsvis den västliga utbildningen till användning. Ukrainare försöker organisera och leda sina styrkor enligt den västerländska NATO-modellen. Ukrainska försöksanfall kan istället utformas och genomföras som ”reconnaissance in force” – en hybrid mellan anfall, rekognosering och avledningsmanöver.

De mest intensiva anfallen genomförs enligt uppgifter i två riktningar. En mot öst, sydöst, i riktning mot Soledar, nära Bachmut. Därifrån skulle den kunna fortsätta någonstans mellan Luhansk och Donetsk. Den andra anfallsriktningen går rakt söderut mot Novodonetsk, i riktning mot Velika Novosilka och i förlängningen mot Mariupol och Azovkusten.

Från andra frontavsnitt rapporteras inte några betydande strider. Det verkar vara lugnt vid Cherson i söder och öster om Charkiv i öst. Det händer en hel del saker på ryska sidan av gränsen, vid Belgorod men det verkar vara en strategisk avledningsmanöver genomfört för Ukrainarnas räkning att ryska frivilliga som slåss mot Putinregimen.

Fortsätter anfallen i samma riktningar och lyckas slå igenom rysarnas starka försvarslinjer kan ukrainare få möjligheten att börja manöverkrig. För den ryska sidan skulle det snabbt kunna utvecklas till ett mardrömsscenario med panik, soldater som flyr och lämnar sina positioner och stridsfordon och utrustning. Precis som det såg ut under sommaren utanför Charkiv.

Skulle ukrainare lyckas att framgångsrikt anfalla längs dessa två riktningslinjer skulle de öppna för en möjlighet att, med en kniptångsmanöver, stänga in betydande delar av ryska styrkor i Ukraina. En katastrof som påminner om von Paulus armé vid Stalingrad. En sådan katastrof skulle i sin tur ha mycket allvarliga följder för Rysslands ledning…

Just nu är det alltså bara spekulationer. Det finns många utmaningar och riskmoment för ukrainare – djupet och styrkan i ryska befästningslinjer, ryskt flyg, som på sistone har uppvisad en ny grad av aktivitet eller rysk artilleri och raketer som skulle kunna användas direkt mot ukrainska trupper istället för att slösas bort på meningslösa terrorbombningar av civila mål.

Sist men inte minst är det också frågan om ukrainska förluster. Både de man har lidit hittills och de kommande som de intensiva striderna kommer ofrånkomligen att skörda.
Vi väntar med spänning och hoppas på det bästa för Ukraina.